Basfakta

För denna vecka, ska vi beskriva bakgrundsförutsättningarna för våra projekt för MKFC. Så här kommer en liten resumé av vad mitt projekt handlar om;

Projektet är baserat på resan till Andamanerna under vintern 2011-2012, då jag, en annan landskapsarkitektstudent från SLU Alnarp och en fotograf, begav oss till Andamanerna.

Mitt huvudintresse inför projektet för MKFC var att undersöka hur utvecklat konceptet med ekoturism är där idag och om den utveckling som pågår inom turism kan ses som hållbar? En annan problemställning som dök upp, som behandlar hållbarhet ur en mer specifik vinkel, var den gällande bevarandet av mangroves som visat sig vara livsnödvändigt för öarna, såväl som för övriga kustekosystem i världen, efter tsunamin 2004.

Under tiden på Andamanerna bodde vi i olika perioder på miljöcentret ANET. ANET är en NGO som varit verksam på öarna sedan mitten av 80-talet och de är aktiva med forskningsprojekt gällande en rad frågor på Andamanerna, t.ex.; studier av mangroves och tidvattenzoner, konflikten mellan människa/djur, övervakning av korallrev, forskning om havssköldpaddor, dokumentation av herpetofauna, samt socioekonomiska studier av kustområden.

Det kom fram att ANET ville ha hjälp att designa ett spångsystem genom mangroveområdet som ligger intill deras forskningsstation, för att underlätta för forskarnas arbete samt kunna ta ut barngrupper för undervisning i träsket. Detta var ett väldigt passande och konkret projekt att utföra inom MKFC-kursen. Jag och den andra landskapsarkitektstudenten, Marie, kommer att göra ett gemensamt designförslag för detta spångsystem, som jag sedan kommer att dokumentera och skriva om i mitt projekt för MKFC. Sedan kommer vi arbeta vidare med materialet och det kommer att bli grunden till vårt gemensamma examensarbete i landskapsarkitektur.

Mangroven vid ANET är särskilt intressant eftersom den är under omvandling sedan tsunamin 2004. Marken trycktes då ned ca 1,5m vilket gjorde att ett intilliggande kokosplantage hamnade under tidvattengränsen. Detta ledde till att palmerna dog och mangroveträd från träsket håller nu på att kolonisera också detta område. Eftersom inga ingrepp gjorts efter tsunamin kan forskarna nu studera i detalj hur ett mangroveträsk byggs upp, ett område som det hittills inte forskats så mycket på.

Som det ser ut idag finns det regler som skyddar mangroves på Andamanerna, och det statliga Forest Department har som uppgift att slå vakt om dem. Men som situationen ser ut på Andamanerna idag finns många miljöproblem som är olösta och som påverkar såväl mangroves som andra ekosystem negativt. Det mest synliga av dessa är problemet med sophanteringen på öarna. Eftersom de ligger så isolerade, långt ute i Bengaliska viken, sker ingen bortskeppning av sopor utan de begravs i stora soptippar, bränns eller slängs i naturen. Eftersom mangroves finns längs kusten, hamnar mycket av det plastavfall som flyter i land i deras slingriga rötter. Dessutom dumpas avfall även direkt inne i mangroves eftersom de till synes ogästvänliga träsken inte besöks så ofta till fots. Att förhindra detta är svårt, eftersom varken bortförsel av sopor eller ett återvinningssystem finns, så i nuläget är det i alla fall bättre att avfallet samlas på tipparna än sprids i naturen. Men ett läge verkar ha nåtts nu när folk ser att andra dumpar sopor i naturen och därför tänker – varför ska jag då anstränga mig? Och så dumpar de också och det hela blir en ond cirkel. Så, i väntan på, och som komplement till ett fungerade sopsystem, så är det viktigt att sprida kunskap om vikten av att bevara mangroves och hålla dem fria från sopor. Och genom att satsa på att undervisa barngrupper om detta får man en dubbel belöning i att de dels för kunskapen vidare till de vuxna där hemma, dels växer upp med en medvetenhet om vikten av att bevara sin miljö för framtiden.

Ang. artikeln: India losing forests rapidly

Artikeln jag valt för denna veckas blogguppgift handlar om nya uppgifter från forskare som menar att Indien förlorar skogar med högre hastighet än både Brazilen och Malaysia. De ifrågasätter den rapport(State of the Forest Report) från 2011 som påstår att den totala skogsytan i Indien har ökat med 5% mellan 1997 och 2007, och att denna nu skulle täcka nära 24% av landets yta.

Problemet som forskarna utpekar som felkällan, är att all sorts trädtäckt mark, inkluderat trädplanteringar av t.ex. eucalyptus , vilket nyplanteras regelbundet, räknas in. Detta är dock inte skog i den bemärkelse att den kan tjäna som reservat och att räkna in den i statistiken är missvisade, menar en pensionerad skogsvaktare.

Nyligen har Miljö- och Skogsdepartementet godkänt att tillgängligöra mer skogsreservat för utvecklingsområden, då de menar att det är oundvikligt att inte exploatera dessa resurser då befolkningen är så stor. På Andamanerna har skogsytan minskat enligt rapporten, men detta ska bero på tsunamin 2004.

Jag valde denna artikel för att jag i ett annat sammanhang för ett tag sen läste och blev så förvånad över att höra, att mängden skog i Indien ökar. Men i ljuset av den här artikeln förstår jag hur de kan få det att verka så. Att räkna kommersiell plantage av icke inhemska träd som skog, är minst sagt luddigt och missvisande. Men jag förstår att de vill vara luddiga så länge ingen kommenterade det för i statistiken ser ju dessa siffror väldigt fina ut. I övrigt påstår representanten från Miljö- och Skogsdepartementet att den minskade skogsytan på Andamanerna beror på tsunamin 2004. Detta tror jag är delvis sant, men jag såg själv avverkning av mangrove på Andamanerna, något jag inte tror är tillåtet, men jag vågar inte säga säkert för det kan finnas undantagstillstånd jag inte känner till. Jag hörde dock från en förstahandskälla att det går att muta sig till att få fälla även skyddade träd på Andamanerna, bara man har de rätta kontakterna och tillräckligt med pengar/makt.

För mitt projekt är denna artikel viktig på flera sätt. För det första belyser den vikten av behovet att skapa kunskapsvandringar i mangrove(och andra skogs-)områden, där människor får lära sig vikten av att bevara fungerande ekosystem och vilken påverkan det får i förlängningen när sådana system utplånas. En annan aspekt är också den av den utbredda korruption jag skrivit om tidigare, där ett påstått skydd av ett område inte gäller för den som har råd att betala tillräckligt. Detta gör det svårt att säkerställa skydd av ett naturområde i Indien.

Källa:

http://www.asianage.com/india/india-losing-forests-rapidly-108

Utveckling som frihet – Amartya Sen

I denna uppgift för MKFC studerar vi den Indiske ekonomen Amartya Sens idéer om utveckling och frihet. Jag har för detta blogginlägg valt att skriva ned mina egna tankar om Sens syn på sambandet mellan frihet och utveckling, med fokus på Indien och Kina.

Sen håller sig kritisk till att en hållbar utveckling kan främjas i ett land där befolkningen inte har rätt att själv välja sina ledare. Som exempel på detta tar han diktaturen Kina, där stora framsteg gjorts ekonomiskt, men under premissen att folket inte fått uttrycka sin åsikt. Detta gör att missnöje gror under ytan och om folket får nog och reser sig för att göra sina röster hörda, kan utvecklingsboomen ta slut abrupt. En sådan utveckling är därmed inte hållbar, menar Zen. I en demokrati däremot, sätts ständigt press på ett lands folkvalda att agera efter befolkningens önskemål, annars förlorar de förtroendet och blir bortvalda i nästa valomgång. Indien är där ett intressant exempel att jämföra Kina med, eftersom Indien också är inne i en fas av ekonomisk expansion och är en demokrati. Den ekonomiska utvecklingen går inte lika fort framåt där som i Kina, då beslut kan överklagas och behöver folkets godkännande. Men även med mindre steg går utvecklingen där framåt och eftersom folket tillåts vara med i processen finns inte den överhängande risken av ett abrupt slut på utvecklingen. Indien är kaotiskt, och dess byråkrati är krånglig, samt att den statliga ekonomin läcker som ett såll, men media och den offentliga debatten är fri och detta skapar en förutsättning för hållbar utveckling även om vägen dit kan vara lång.

Sen beskriver demokrati som ett verktyg för frihet, den måste användas på rätt sätt för att bidra till ett hållbart system, och i detta innefattas att folket måste få sina möjligheter att verka i denna demokrati tillgodosedda. Det måste också finnas sociala skyddsnät som hindrar de som är mest utsatta och utan resurser från att falla igenom om situationer uppstår som fråntar dem deras möjlighet att försörja sig. Det handlar om att frigöra den kapacitet och de resurser varje individ har ovanifrån, och på det sättet kan fattigdom och brist på frihet undkommas.

Sen har kritiserats för att vara idealist och hysa en nästintill blind tilltro på demokratin som medel för frigörelse och som en väg ut ur fattigdom. Men jag tycker han förklarar sig väl när han understryker att det är skillnad på utveckling och en hållbar utveckling. Exemplet med Kina och Indien tycker jag är väldigt intressant och jag är också tveksam till att Kina kan upprätthålla sitt förhållningsätt gentemot folket i längden. De kritiska rösterna är redan höga och trots omfattande censur av medier och internet är omsättningen i informationssamhället så snabb idag att folket inte kan hållas utanför den debatt som pågår i resten av världen där diktaturerna ifrågasätts. Kinas fartblindhet vad det gäller att utplåna det gamla för att ge plats för det nya skrämmer mig, och det är ledsamt att höra om hur de river kvarter efter kvarter där folkets minnen finns för att bygga nya skrytiga skyskrapor. Historia och minnen är viktigt för folkets identitet och när så mycket berövats dem kommer tillslut botten att gå ur. 

Indien har många andra problem att brottas med men jag tror som Sen att det kan finnas hopp för en hållbar utveckling där. Men det måste göras insatser så att alla röster blir hörda för många tappar idag tilltro till de indiska politikerna pg. av korruptionen. Även om folk har rösträtt ser många ingen mening med att rösta för de tycker alla partier är lika korrupta. Indien har effektivt förhindrat stora svältkatastrofer sen självständigheten, men samtidigt går många av de fattiga på landsbygden ständigt hungriga och undernärda utan att något görs för att förhindra det, medan pengarna som sagt läcker ur statens fickor till korrupta tjänstemän. Jag tycker det skulle vara intressant att läsa vidare om Sens teorier för att se just hur han har behandlat Indiens korruption mer utförligt. Så länge läget är som det är, är det mycket tveksamt om Indiens demokrati kan räknas som funktionell, för även om folket är fria att rösta är tilltron till deras frihet att påverka sin situation låg.

Källor;
http://en.wikipedia.org/wiki/Development_as_Freedom
http://www.nybooks.com/articles/archives/2011/may/12/quality-life-india-vs-china/
http://www.time.com/time/magazine/article/0,9171,1931739,00.html
http://www.svd.se/kultur/understrecket/valfard-leder-inte-automatiskt-till-demokrati-under-strecket_4541491.svd

Kvinnors rättigheter i Indien: Surrogatmödrarna

För blogguppgiften relaterad till Kvinnors rättigheter fick vi uppgiften att välja en aktuell artikel som rör kvinnors rättigheter i vårt projektland. Jag har här valt en artikel som tar upp en eventuell kränkning av kvinnors rättigheter när det gäller surrogatmödrar i Indien. Jag hade tidigare sett inslag om surrogatklinikerna i Indien på TV, och då presenterades detta sätt att ge barnlösa par en möjlighet att ”låna” en kvinnas livmoder som en kontroversiell men ändå acceptabel affär. Kvinnan som ställde upp som surrogatmamma fick god omvårdnad under graviditeten och hon fick också god ersättning så att hon t.ex. kunde skicka ett av sina egna barn till skolan för att få utbildning. Men enligt de uppgifter som kommer fram igenom artikeln, är det nu minst sagt tveksamt om kvinnans rättigheter skyddas i denna process.

Artikeln berättar om en ny studie av CSR, det Delhibaserade Centre for Social Research, där det pekas på grova kränkningar av kvinnans rättigheter i Indiens surrogatmoder-huvudstad, Anand i Gujarat. Alla kvinnor som deltog som surrogatmödrar tillhörde hushåll där mannen hade bestämmanderätt. Detta betyder att kvinnan kan bli surrogatmoder enligt mannens beslut, för att bidra till familjens inkomster. I studien deltog 100 surrogatmödrar och 50 föräldrapar som hade ansökt om IVF (in vitro fertilisation).

IVF innebär att befruktning av en kvinnas ägg med mannens spermier sker i laboratorium och sedan förs embryon/embryot in i surrogatmoderns livmoder och en graviditet påbörjas.

Studien visade att av de surrogatmödrar som intervjuades, var 51,7% analfabeter, vilket har en stor påverkan på deras möjligheter att få anställning i såväl privat som offentlig sektor.

ICMR, the Indian Counsil of Medical Research, har fastställt riktlinjer för IVF-kliniker, men ART (Assisted Reproductive Technique) -motionen som har blivit godkänd av hälso- och justitiedepartementen har fortfarande inte blivit framlagd i parlamentet för lagstiftning. ART-motionen uppmanar till hårdare övervakning och regelbundna kontroller av IVF-klinikerna. Rapporten bakom ART, uttrycker oro för surrogatmödrarnas rättigheter och de illegala kliniker som finns i landet. Ranjana Kumari som är VD för CSR, menar att det måste finns ett rättighetsbaserat juridiskt regelverk för som involverar surrogatmodern, föräldrarna och barnet, IMCRs riktlinjer räcker inte.

Som det ser ut idag så görs kontraktet gällande surrogatgraviditeten upp mellan surrogatmodern (och då även hennes man som i många fall bestämmer), föräldrarna och fertilitetsläkaren. Kliniken frånsäger sig allt juridiskt ansvar och de bestämmer arvodet surrogatmodern får enligt egen praxis, eftersom det inte finns fastställda regler om hur stor betalningen ska vara.

Artikeln sprider verkligen nytt ljus över situationen och utan lagstiftning är jag nu väldigt tveksam till dessa kliniker. Igen är det Indiens fattiga kvinnor som får betala priset och blir berövade sina rättigheter då de inte har makten att bestämma över sina egna kroppar.

I frågeställningen för denna uppgift ingick också att besvara hur artikeln relaterar till mitt eget projekt. Kopplingen häremellan är inte direkt, men att kvinnors rättigheter skyddas genomsyrar samhällsutvecklingen i Indien i stort, och om inte jämställdhet och lika rätt till bestämmande uppnås, kan inte heller de problem som jag undersöker, nämligen hållbar utveckling miljömässigt, socialt och ekonomiskt lösas. 

Källa:

Women's rights being violated in India's surrogacy capital

Artikel från TwoCircles.net

[http://twocircles.net/2012mar02/womens_rights_being_violated_indias_surrogacy_capital.html]